Härromdagen satt jag och tänkte tillbaka på när jag var i Ayia Napa.. och insåg att jag saknar mitt härliga killgäng. Ådis, Limpan, Rickard, Jörni, Erika o Bengis och ja de två sistnämnda är inga killar, jag vet. Men det var vi som hängde dag ut och dag in och jag saknar det! På di på di!

Åter till Amerikat. Allting flyter på som vanligt. Till och med alldeles för fort tycker jag. Men det vet ni ju varför.
Paniken börjar växa sig fram kan jag säga. Tur att jag får två veckor till. Annars hade jag nog dött.
27 dagar tills vi far till Sverige. Jag och familjen ska åka. Men jag ska vara hemma så gott som hela tiden. Jag kommer få världens bästa sommar med världens bästa Lisa!
Sen ska jag tillbaka hit ett par veckor för att avsluta mitt år.
Hur ska jag någonsin kunna åka härifrån och säga hejdå? Satt och pratade med min värdmammas föräldrar ikväll och insåg att det inte är lång tid alls kvar. Jag trivs så enormt bra. Mycket bättre än jag någonsin hade vågat hoppas! Att jag kunde ha sån tur och hitta världens bästa värdfamilj.

Idag blev det en lång dag men sprang med G på morgonen vilket gjorde att dagen inte kändes lika lång.
Nu på kvällen har jag varit på gymmet och gått på den där förbenade trapp-maskinen! Jag blir så enormt svettig!
Men skönt är det.

Nu ska jag skriva ett mejl till min fina tompis Lisa!

You stay classy Sweden